För dricksvattennät rekommenderas i regel epoxybelagda kilslidventiler, vridspjällventiler och kulventiler med dricksvattengodkännande (t.ex. enligt DVGW, WRAS, ACS eller motsvarande).vridspjällventiler
(2305), kilslidventiler (2001) + dricksvattengodkända kulventiler (BPS 2414,
2402).

Vridspjällventil är kompakt, lätt och billig vid stora dimensioner (DN200+) — idealisk för flänsade industri- och VA-installationer där utrymme är begränsat. Kilslidventil ger fullt genomlopp, klarar slurry/partiklar bättre och föredras i avloppsnät där piggning eller spolning krävs. Länka till båda kategorierna, kilslidventiler och vridspjällventiler

Skjutspjällventil, kilslidventil med mjuktätning, gummikalottventil och slangventil är standardvalet för avlopp, slurry och slam
— de tål partiklar utan att fastna. För abbrasiva flöden väljs ofta
slangventiler eftersom mediet aldrig kommer i kontakt med ventilhuset.

Segjärn (GJS/GGG) är standard för VA och allmän industri. Syrafast stål (EN 1.4404 / AISI 316L) krävs exempelvis vid korrosiva medier så som livsmedelsindustri, kustnära installationer eller havsvatten.
Tätningsmaterial (ex EPDM, NBR, PTFE) och husmaterial väljs efter media och
yttre miljö — exempelvis EPDM för vatten, NBR för olja, PTFE för aggressiva
kemikalier.

Manöverdon krävs när ventilen ska fjärrstyras, automatiseras i ett SCADA/PLC-system, eller när dimensionen är så stor att manuell manövrering blir tung. Pneumatiska don är snabba, elektriska don är vanligare i VA-stationer där tryckluft saknas. Elmanöverdon är generellt mindre energikrävande än ett pneumatiskt manöverdon.  Länka till manöverdon.

Vissa kan, men inte alla. Vridspjällventiler och kulventiler fungerar acceptabelt som
reglerventiler och är en relativt billig lösning. Kilslidventiler och skjutspjällventil bör däremot inte användas för reglering pga dålig reglerkaraktäristik. För precisionsreglering, välj dedikerade reglerventiler så som kalott-, kägel-, membran- eller snedsätesventil beroende på media.

För VA-installationer i Sverige tillämpas EN 1074 (ventiler för vattendistribution), EN 1092 för flänsanslutningar, samt PED 2014/68/EU för tryckbärande utrustning. Dricksvattengodkända ventiler ska uppfylla
Livsmedelsverkets material­krav. För vissa applikationer kan även ATEX (explosiv miljö) tillkomma.

VA-branschen har anammat DIN standarden, Deutsches Insitut für Normung, (PN10-/16/25/40/63 etc.) som härstammar från Tyskland. Innan användes 1182-års normalier, dock förekommer denna än idag.

ANSI (Cl. 125/150/300/600 etc) är en amerikansk standard (ASME) som förkommer i bla offshore (marine, olja och gas) men även i generell industri såsom petrokemi. JIS (5/10/16K etc.), Japanese Industrial Standard, heter den japanska motsvarigheten och förekommer mycket i Asien.

Dessa standarder förekommer i Sverige och används för rörsystem för att säkerställa flödeskrav, säkerhet samt passform, där
exempelvis PN10/16 eller ANSI 125/150 används synonymt eller enskilt för flänsar/ventiler i samspel med tryckklass.

Branschpraxis i VA är att motionera nätventiler minst 1–2 gånger per år för att förhindra att tätning sitter fast eller att avlagringar låser ventilen. För kritiska ventiler i industri rekommenderas kvartalsvis motionering. Dokumentera motioneringen — det är ofta ett krav enligt drift- och underhållsplan. Underhåll av ventiler är viktig för ventilens livslängd.

Det finns flera faktorer som påverkar ventilens livslängd och det är därför svårt att sätta antal år. Avstängningsventilens förväntade livslängd är beroende av media, motioneringsfrekvens, yttre miljö, installation och om ventilen används som avstängning eller reglering.